2010 kom boken "Att lära av fosterbarn - åtta års arbete med intervjuer med före detta

fosterbarn" ut på Stiftelsen Allmänna barnhusets förlag. Författare var Monica Westberg och

Kristian Tilander. Monica som arbetade som socialsekreterare med familjehemsplacerade barn hade tillsammans med sin kollega Yvonne Asplind tagit fram metoden 2000, i samarbete med Utvecklings- och utvärderingscentrum (UUC) i Karlstad där Kristian Tilander arbetade.

Metoden som ofta refereras till som "Karlstadmodellen" är en uppföljningsmetod som bygger på de familjehemsplacerade ungdomarnas egen syn på tiden i familjehem och hur de i efterhand ser på socialtjänstens arbete. Intervjuerna med de tidigare placerade ungdomarna sammanställs och gås igenom gemensamt i arbetsgruppen. Huvudsyftet med att hela arbetsgruppen tillsammans reflekterar över intervjuerna är att ta reda på hur socialtjänsten kan bli bättre på att möta de ungas behov inom familjevården och ta tillvara på deras erfarenheter.

Metoden blir också en kompletterande kunskapsutveckling i arbetsgruppen till

forskningsresultat och utbildningar, i form av en gemensam erfarenhetskunskap som därmed

stimulerar kvalitetsutvecklingen av arbetet.

När boken kom ut 2010 hade familjevården i Karlstad intervjuat 56 av sina tidigare familjehemsplacerade barn och ungdomar. De insikter och den kunskap som redovisas i boken var resultatet av 8 års reflekterande arbete i arbetsgruppen. Allmänna Barnhuset tog

initiativ till att sprida metoden i landet och en serie konferenser genomfördes på Barnhusets kursgård Sätra Bruk. Nätverk runt metoden startades på flera håll i landet.

Flera år har gått och många familjevårdsgrupper i landet har drabbats av personalomsättning liksom socialtjänsten i stort. Nätverk har somnat in och flera kommuner har haft svårt att upprätthålla metod- och kvalitetsarbete. Så hur lever metoden vidare i Karlstad?

Karin Thyselius, ärendehandledare på familjevården i Karlstads kommun, berättar att metoden lever vidare. I dagsläget har de hunnit med att intervjua 103 av sina tidigare familjehemsplacerade barn och ungdomar. Metoden har gett dem ovärderliga kunskaper om

målgruppen anser de. De har fortlöpande använt erfarenheterna som framkommit i intervjuerna i arbetet. Det har kommit fram saker som förändrat deras sätt att arbeta. De upplever att de blivit mer förankrade i sina bedömningar som rör de placerade barnen och Karin nämner några exempel; att aldrig prata illa om biologiska föräldrar, vikten av kontakt med biologföräldrar, vikten av att känna sig som en del av familjehemmet, vikten av att tydligt veta varför man är familjehemsplacerad.

De har haft en diskussion om att intervjua även de barn där vårdnadsöverflytt till familjehemmet skett. Just nu har de landat i att inte söka upp och intervjua dessa ungdomar.

Skälet är att de anser att det är ett etiskt problem att kontakta ungdomar som kanske fått sin vårdnad överflyttad till familjehemmet tidigt i livet och levt i sina före detta familjehem under många år. De diskuterar att kanske kontakta de ungdomar som under tonåren fått sin vårdnad överflyttad till sina familjehem. De vill undersöka om det blivit som lagstiftaren avsåg med den ändrade lagstiftningen - att barnen skulle känna trygghet och mer samhörighet med sitt

familjehem. Har familjehemmet blivit en familj för livet?

Karin berättar vidare att de just nu håller på att revidera frågemanualen. Bland annat kommer fler frågor om hälsa och utbildning att läggas in. Forskningen har ju visat hur viktiga dessa områden är för placerade barns liv och framtidsutsikter. Det här arbetet gör Karlstad i

samarbete med Sollentuna kommun och FOU Nordväst i Stockholms län. I början av maj i år var Karlstads och Sollentunas familjevård tillsammans med två medarbetare från FOU Nordväst på Sätra Bruk, inbjudna av Allmänna Barnhuset, för att starta upp arbetet med revidering av frågemanualen. De konstaterade även att det finns ett behov av en gemensam plattform där materialet i metoden kan finnas mer lättillgängligt för spridning till andra

verksamheter som arbetar med metoden eller till verksamheter som vill starta upp arbete med

metoden. Ett arbete pågår i samarbete med FOU Värmland för att skapa en sådan plattform.

Karin avslutar vårt samtal med en uppmaning: Arbetar din kommun med "att lära av fosterbarn" - Karlstadmodellen? Hör gärna av er till oss så vi får en bild av hur metoden spridit sig och för ett eventuellt gemensamt nätverk. Ni är även välkomna att kontakta oss om ni vill veta mer om metoden eller starta upp arbetet enligt metoden i er kommun. Kontakta då

Karin Thyselius; karin.thyslius@karlstad.se, Maria Levander; maria.levander@karlstad.se

eller Beatrice Nilsson; beatrice.nilsson@karlstad.se

/Anne-Sofie Östling