Fatta Läget !

AV AGNETA NYLÖF & ANNE SOFIE ÖSTLING

Sommaren 2012 utsåg regeringen en särskild utredare som skulle göra en översyn av LVU-lagstiftningen. Syftet med översynen var att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga som vårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutvecklingen inom barn- och ungdomsvården. LVU-utredningen (SOU 2015:71) konstaterade så småningom att det saknades systematik och samordning i uppföljningen av den sociala dygnsvården och att det fanns ett behov av ett nationellt system för uppföljning i HVB och familjehem. Som en del i att möta behovet av nationellt system har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, genomfört en studie om systematisk uppföljning av den sociala dygnsvården för barn och unga; Fatta läget. Analysera vården Vårdanalys har till uppgift att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Syftet är att förbättra effektivitet och kvalitet inom vård och omsorg. Syftet med Fatta läget-studien var att identifiera viktiga uppföljningsområden för att kunna göra en bedömning av vårdens kvalitet för att kunna ge en grund för utarbetandet av en nationell struktur för uppföljning av dygnsvården för barn och unga. Vårdanalys utgick från följande frågeställningar: Vad är god kvalitet ur barnens perspektiv och ur ett barnperspektiv, och vilka områden kan användas för att följa upp det? Vilka ytterligare områden behöver följas upp som underlag för verksamhetsnära förbättringsarbete, styrning och ledning samt forskning och utveckling? Vilka områden följs upp på ett samlat sätt i dag, och vad finns det för hinder och framgångsfaktorer för att skapa en nationell struktur för uppföljning där ovanstående områden ingår? Stort engagemang I referensgrupperna ingick, förutom vår förening, följande personer och organisationer: Barnrättsbyrån, Maskrosbarn, Maskrosföräldrar, Riksförbundet Attention, Riksföreningen gode män vårdnadshavare, Akademikerförbundet SSR, Riksförbundet förstärkt familjehemsvård, Familjehemmens centralorganisation, Svenska Vård, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Föreningen Sveriges Socialchefer, Barnombudsmannen, Statens institutionsstyrelse, Datainspektionen, Birgitta Svensson (Karlstad universitet) och Viktoria Skoog (Kommunförbundet Västernorrland). Utöver dessa har Vårdanalys träffat och genomfört fokusgrupper med barn och unga som är eller har varit placerade inom den sociala dygnsvården. Barnen har lyft fram åtta övergripande områden som de tyckte var viktiga för deras Fatta läget! ▲ 16 välmående i deras kontakt med socialtjänsten. Dessa var: • bemötande • delaktighet • sociala relationer • trygghet • hälsa/omsorg • utbildning • fritid • självständighet Vårdanalys har utgått från det barnen berättat men också stämt av detta mot lagstiftningens krav och forskning om risk- och skyddsfaktorer. Olika hinder Vårdanalys intervjuer visar att huruvida olika kommuner arbetar med systematisk uppföljning varierar. Många kommunföreträdare beskriver olika hinder för systematisk uppföljning såsom problem med kompetensförsörjning och hög personalomsättning, arbetssätt som saknar längre tidsperspektiv och systematik, otillräcklig kompetens och "självkänsla" när det gäller att mäta och tolka data samt gamla och komplexa it-system där det är svårt att få ut enkla och begripliga rapporter. Samma struktur Något som i grunden är en framgångsfaktor för en gemensam nationell uppföljning är att i stort sett alla kommuner i dag använder samma struktur för handläggning och uppföljning av ärenden inom den sociala barn- och ungdomsvården - Barns behov i centrum (BBIC). Men i dagsläget är det bara ett fåtal kommuner som på ett enkelt sätt kan sammanställa och ta ut uppgifter på gruppnivå baserade på BBIC ur sina verksamhetssystem. Vårdanalys anser att syftet med uppföljningen av vården bör vara att styra verksamheterna mot det som barn och unga själva ser som viktigt i vården för sitt välmående före, under och efter en placering, och det som bidrar till trygga och goda uppväxtförhållanden och jämlika levnadsvillkor. Fokus ska vara på det som barn och unga tycker är viktigt för att vården och omsorgen ska vara av god kvalitet, på det som verksamheterna behöver för att kunna följa upp vården på individ- och verksamhetsnivå och på att arbeta med förbättringsarbete. Man bör i möjligaste mån utgå ifrån uppgifter som redan samlas in i dag och använda olika aktörers uppgifter på bästa sätt så att vi hushållar med hela systemets resurser. Förslag på uppföljning Utifrån detta har Vårdanalys tagit fram ett förslag på hur dagens uppföljning kan breddas. Förslaget beskrivs i tre övergripande delar: 3 grundläggande förutsättningar för systematisk verksamhetsuppföljning 3 uppföljning av barnens perspektiv på vården 3 uppföljning av områden på systemnivå - tillgänglighet, effektivitet och jämlikhet. Två rekommendationer Vårdanalys har vidare formulerat två övergripande rekommendationer, som sammantaget syftar till att ge förutsättningar för en mer lärande barn- och ungdomsvård: 1) Regeringen bör ta initiativ till att en nationell struktur för uppföljning som inkluderar viktiga områden för att belysa vårdens kvalitet kommer på plats. 2) Regeringen och kommunerna bör stärka förutsättningarna för lokalt uppföljnings-, analys- och förbättringsarbete för den sociala dygnsvården för barn och unga. n