Hässleholm 2020

Hur ser familjehemsvården ut i Hässleholms kommun?

Christina Claesson har telefonintervjuat familjehemssekreterare Eileen Roxå i Hässleholms

kommun.

Så här beskriver Eileen Roxå sin kommun:

Hässleholm är till ytan Skånes största stad. Befolkningsmässigt ligger den på

femte plats bland Skånes kommuner, i januari 2020 hade kommunen 52 121

invånare. Hässleholm är en gammal militärstad. Även om inga regementen finns

kvar märks det fortfarande på byggnader etc. Det är också en viktig knutpunkt

när det gäller järnväg och övrig trafik. Det innebär ex vis att det är lätt att pendla

både till och från kommunen och det har bl a inneburit att socialtjänsten har haft

lätt att få medarbetare som pendlat in till kommunen. I kommunen finns c:a

5400 företag med olika inriktning. Kommunen har c:a 4500 medarbetare och

Hässleholm har också ett relativt stort sjukhus med specialinriktning på

ortopedi.

(Till tryckeriet: Kan ni göra en faktaruta till vänster som börjar med Så här beskriver och

slutar med specialinriktning på ortopedi?)

1. Hur ser familjehemsorganisationen ut i din kommun?

Sen ungefär ett år tillbaka har vi en organisation där familjehemsvården är uppdelad i två

enheter - dessförinnan var det samma enhet. Idag finns det sex familjehemssekreterare som

har en halvtids chefstjänst. Den andra hälften av chefstjänsten är riktad till familjerätten.

Barnsekreterarna är sju stycken och de har en heltids chefstjänst. Även om jag tycker att det

var en fördel med en enhet så upplever jag ändå att socialsekreterarna samarbetar bra, vi gör

gemensamma hembesök osv och har också gemensamma möten regelbundet.

Familjehemssekreterarna ansvarar för rekrytering, utredning, utbildning av familjehem samt

handledning och uppföljning av familjehemmen. De är också ansvariga för familjehemmets

ekonomi och har delegation att sätta ersättning enligt SKR:s riktlinjer. Barnsekreterarna följer

upp barnets placering.

2. Vilken är din roll i förvaltningen?

Jag har huvudansvar för de kontrakterade familjehemmen som används för jourplaceringar. I

nuläget är det fem stycken. Jag har nyligen fått en kollega som arbetar med samma sak. Vi

arbetar också med utbildning till familjehemmen och i det uppdraget är alla

familjehemssekreterarna delaktiga. Vi har ett rullande schema varje termin med överlappning

av en kursledare vid varje tillfälle. Vi arbetar med "Ett hem att växa i" och genomför

utbildningen kvällstid varannan vecka.

3. Antal placerade barn i familjehem i kommunen? Har du någon uppfattning om andelen

barn i nätverkshem, "vanliga familjehem" och konsulentstödda familjehem?

Totalt har vi c:a 100 barn och ungdomar som är placerade i familjehem i kommunen, av dem

bor c:a en femtedel i nätverkshem. Den senaste tiden har vi haft ett större tryck än tidigare när

det gäller placeringar i jourfamiljehem och det innebär att det i nuläget är längre väntetider än

tidigare på permanenta placeringar. Vi har i dagsläget tre barn i konsulentstödda familjehem

men om det även i fortsättningen kommer att vara många barn i jourfamiljehem lär det antalet

öka.

4. Vad är ni bra på när det gäller familjehemsvård i din kommun? Särskilda insatser som är

lite kännetecknande för er verksamhet?

Jag tycker att vi är bra på att göra utredningar av familjehemmet och matchningar. Vi söker

inte bara en "sängplats" åt barnet utan vill ha en placering som håller över tid. Alla

förskolebarn som placeras följs upp med Marte Meo. Och vi använder oss också av

öppenvårdsinsatser i kommunen när det finns större behov. Vi har också en väl fungerande

jourhemsverksamhet, med god kontinuitet. Vårt samarbete med jourhemmen är mycket gott.

Många gånger är de "vår förlängda arm" som följer upp barnen och ser vad de behöver i nästa

placering. Vi erbjuder utbildning och temadagar varje termin. Vi handläggare uppfattas som

ganska lätta att få fatt i, och när vi inte är i tjänst finns socialjouren i Kristianstad som en back

up.

Vi har också en del sociala aktiviteter som är uppskattade med bl a årlig bowlingkväll för

familjehem, biologiska barn och placerade barn.

5. Vad skulle ni vilja bli bättre på?

Rekryteringen är det som vi behöver bli bättre på. Det är stor konkurrens mellan kommunerna

och vi behöver hela tiden vara "på hugget" och försöka hitta nya metoder. Vi skulle vilja

använda oss av Facebook men vi har inte tid att sköta det i nuläget.

6. Vilka utmaningar ser du framöver i familjehemsvården i din kommun?

Framför allt att antalet barn som behöver placeras ökar samtidigt som ekonomin är

begränsad, vilket är en stor utmaning. Samhället behöver hitta alternativa lösningar till

familjehemsvård, som ändå gör att barnen får det skydd som de behöver. Idag är det så många

i samhället som har det svårt, snart hamnar vi i ett läge där vi får fundera på vem man ska

satsa på.

7. Hur rekryterar ni familjehem? Erfarenheter och särskilda tankar som ligger bakom ert

rekryteringsarbete? Svårigheter?

Framför allt rekryterar vi våra familjehem genom Familjehemsbanken men också genom

spontana intresseanmälningar som kan komma in då ex vis andra familjehem har

rekommenderat oss. Vi har haft informationsträffar på ex vis Bibliotek med varierande

resultat. Vi är på väg att arbeta fram en broschyr som vi kan använda i vår rekrytering.

8. Vad kan du se för anledning att vara medlem i FSF? Vad skulle föreningen behöva bli

bättre på för att vara viktig för dig och din verksamhet?

Framförallt är det viktigt med grupper där man kan utbyta erfarenheter av sitt arbete. Vi har

ett nätverk bland kommunerna som träffas två gånger per år. Däremot har jag inte känt till

FSF förrän du kontaktade mig och jag tänker att ni skulle behöva bli bättre på att profilera er.